Jag var mycket dyster för jag saknade skor, tills jag mötte en man utan fötter.....................................
En mening som gör att man börjar tänka lite längre. När vi har det lite eländigt så är det så skönt att gnälla och sedan är det någon som puffar på en. Då brukar det kännas bättre, jag ringer oftast mamma och beklagar mig, bara man får det ur sig så brukar det lätta. Istället skulle man kanske inte vara så gnällig om man tänker på meningen ovanför. Men man är sig själv närmast eller hur??????

Om jag är magsjuk så tycker jag synd om mig själv, inte tänker jag på han utan fötter, inte just då i alla fall. Om jag har ont om pengar tänker jag inte på de svältande i Afrika, inte just då i alla fall. Om jag är trött och hängig tänker jag väl inte på hur mycket energi en elitidrtottare har, inte just då i alla fall. Om jag misslyckas med något kan jag väl inte glädjas åt någon som lyckas, inte just då i alla fall. Med lite perspektiv vet man att det finns de som har det värre än en själv, men vad hjälper det mig just när jag har ett downfall??????

Det finns ett ordspråk som heter " sköt dig själv och skit i andra" det ändrar jag till mitt eget ordspråk när jag är gnällig. Då heter ordspråket " se mig och skit i andra". Vad är det med mig har jag blivit en egoist, tänker ni? Ja ibland måste man vara det, har jag det kämpigt med något blir det inte bättre av att veta att andra har det värre än jag, inte just då i alla fall. Ha en trevlig ALLA ♥ DAG