Nu e det rea i alla affärer, och jag bojkottar den för jag tror att vi blir lurade ändå på nersatta varor. För något år sedan såg jag en tunika på rean som jag köpt året innan och den var inte billigare än när jag köpte den. Men visst kan man hitta fynd om man orkar trängas och köa, det betalar jag för att slippa. Jag följer inte modet utan köper kläder som jag tycker om, jag bryr mig inte om rysch, volanger och spetsar i alla olika nyanser. Jag är nog en trist grå-svart kläd köpare, lite för feg för mycket färg och form. Kanske lite trist men det händer ibland att jag går in i en affär o bestämmer mig för att köpa en tröja, och den får inte vara svart. Då kan jag komma ut med en lila, blå sedan tar det stopp. Jag tillhör tyvärr begravningsmodet................Men det kvittar väl vad man har på sig bara man trivs, nej det stämmer inte. Jag avskyr människor som springer runt i taskiga jogging byxor i tid o otid. Man kan väl orka byta till ett par byxor om man ska ut o handla. När jag ser dessa människor på stan tänker jag " hoppas de ska köpa ett par snygga jeans".

Alltid samma känsla när julafton är över, denna besvikelse att det är över. Flera veckor med förberedelser och inköp och så kommer julafton............och pang så är det över. Julafton med förväntningar på att allt ska klaffa o det gör det ju, men jag vill inte att dagen ska gå så fort. Nu vill man nästan plocka bort allt julpynt för det är liksom över. Jag hoppas att jag inte är ensam att känna så här. Vi hade en underbar stillsam jul med god mat och fina paketer men jag känner ändå en besvikelse att det redan är över................

Nu står Julen o knackar på dörren o jag öppnar o säger att du får lugna dig lite, för jag har lite kvar att fixa. Vi har ju varit hundvakt i 14 dagar nu medan Anton har vilat ut sig i Thailand, så igår fick hunden Rambo sitt julabad. Jag trodde jag skulle bryta ryggen innan han kom i badbaljan. Till slut var han ren o luktade gott och badrummet fick en våtrumstvättning på köpet. I dag är det den 23 december och det finns inte en enda vit snöflinga i sikte. Kvällen ska bli lugn o mysig, inget stress utan bara mys. I morgon kommer svärföräldrarna och Jenny o Andreas och då blir det julmat i alla dess former. På kvällen kommer Anton hem så då får vi äta och mysa lite till. Ska bli skönt när han är hemma igen och allt blir som det brukar. Till alla er som läser min blogg, ha en riktig GOD JUL och var rädda om er....KRAM

Det är den fjärde advent idag o stressen ligger o gror i hela kroppen. Varför, jag tycker jag är
bra på det, jag har planerat, handlat och bakat. Varför kan man då inte finna friden, är det allt runt omkring som gör att man känner sig stressad? Julklappar och julgodis är under kontroll, jobbet är under kontroll,
varför kan jag inte få kontroll på min kropp och hjärna. Det blir jul antingen eller, det blir jul
även om jag glömt något, det blir jul fortare än jag vill. Kan det bero på att man inte hittat
julstämningen? Skulle det hjälpa med lite snö? Nej nu blir jag stressad av alla frågor. Jag får
låta sekunder, minuter, timmar och dygn ha sin gång. Jag styr inte över tiden jag kan
bara styra upp tiden på mitt sätt. Det ska jag göra nu, utan stress tack,,,,,,

Åldersnoja vilket jäkla skitord, vem har uppfunnit det? Åldersnoja hit och åldernsnoja dit,
åldern spelar oftast ingen roll. Varje ålderskategori har sin tjusning. Många har stora
åldersskillnader i sina förhållande, om en man är 10 år äldre än kvinnan reagerar ingen. Men skulle kvinnan vara 10 år äldre än mannen blir det genast diskussioner och negativa åsikter dyker upp. Vad spelar åldern för roll för omgivningen, när den inte har någon betydelse för de inblandade? I USA och andra länder skulle det här aldrig ens diskuteras, där är det vanligt med stora ålderskillnader från både mannen och kvinnan. Visst kan man reagera om åldersskillnaden är typ 30 till 35 års skillnad. Vad har de gemensamt kan man tycka.........Men vad har jag med det att göra, tydligen ser de något jag inte ser......Låt oss slippa diskussioner om åldern, lev i nuet.....

De satt på jobbet på frukostrasten med termos och ostmacka och Kalle var en aning deppig.
-Gräl hemma igen? frågade Nisse.
-Javisst, och varenda gång blir min fru historisk!
-Hysterisk menar du väl?
-Nej, historisk. Varje gång vi ryker ihop drar hon upp mitt förflutna..........

Nästan varannan svensk bor ensam. Vi har flest ensamhushåll i hela Europa, 46 % av vår
befolkning. De flesta bor i storstäderna. I Stockholm är det 59% och i Malmö är det 49%
som på ett eller annat vis är ensamma. Vissa väljer ensamhet andra tvingas in i det av olika
orsaker. I vårt grannland Finland sitter 39% ensamma och Danmark och Tyskland finns det
37% ensamma. Kanske inte så intressant att veta, men för mig känns det alltid lite ledsamt
nu i jultider att veta att folk sitter ensamma i sina hus eller lägenheter. Varför ökar ensamheten
så i vårt land? Är det så svårt att leva i en parrelation? Vissa tider på året önskar jag också
att få vara själv, men inte alltid. Tänk sedan hur många som är äldre och inte får besök av
sina anhöriga, så blir man riktigt deprimerad. Har du någon som sitter ensam som du känner,
glöm inte bort dem nu till jul.

Jag är otrolig på att spara mat och kakrecept som tar en massa plats. Jag klipper ut och ska sätta in i pärmarna, men det dröjer ibland år innan jag får tummarna loss. Idag fick jag nog, tog bilen körde in till Bokia o köpte receptpärmar och nu har jag lagt många timmar på att gå igenom recept. Var receptet bra? Vill jag baka/laga detta igen? Nu har jag kastat två stora papperskassar med recept jag aldrig andvänder. Vad lite det blir över i pärmarna. När man bakar brukar man ju oftast köra det gamla vanliga som man vet att folk tycker om. Men jag kan slå vad om att inom de närmsta dagarna kommer någon att ringa o fråga efter något recept som är kastat, så är det alltid...............