Aj, aj vad det kliar på hela kroppen, jävla myggor. När man kommer hem från jobbet får man vila lite i skuggan innan man orka förbereda och tillaga middagen. Sen får man ta lite småplock inomhus och så går man ut när det skuggar lite och DÅ kommer de små myggorna i flock och anfaller. De biter först på ankeln, sen på låret, armbågen och halsen. När en mygga är inne i örat och vänder då vevar jag rabbathackan och till slut får jag ge upp. Myggorna vinner över mig i kväll med, tror aldrig jag blir klar med att rensa ogräs, låter nog skiten växa bland myggorna om det ska behövas krigas varje kväll. När man är besegrad och går in då börjar nästa rond, klia, klia, klia. I flera timmar ska man badda med salubrin och sedan är det tid att gå och lägga sig o sova, vad händer då? Jo då kliar det så in i vassen så man river hål på kroppen och det finns inte en chans att man kan sova. När sedan sömnen inhämtas får man några timmar sömn och det blir morgon och hela proceduren börjar om, klia, klia........

Till en vän som jag försökte ge lite råd idag, inga namn nämns, men jag tänker gå in på ämnet som berör många. Nämligen slentrian i ett förhållande, när man slutar prata med varandra. Då e det illa, då blir ingen bekräftad eller sedd och givetvis inte hörd heller. Att sluta prata med varandra gör bara att man får fler problem att brottas med, alla har svackor i ett förhållande. Men att känna sig som luft tar på psyket och har man barn märker de genast på kroppshållningen att något är fel. När man inte mår bra i ett förhållande måste man ta ansvar, ta upp sakerna som känns fel innan all kärlek ebbar ut, då är det för sent. I ett förhållande ska man dela lika på hushållet, barnen och allt annat som innebär att vara två. Då ska man kunna vara öppna och prata, visa ilska, besvikelse o glädje. Man ska också kunna skratta/gråta och veta att man inte är ensam. Tryggheten i ett förhållande är när man inser att man  inte ensam, trots att vi tycker och tänker helt olika. Lever vi i ett förhållande så är det minst två personer som inte har likadant innehåll i sin ryggsäck. Vi kan ha olika värderingar och ändå känna respekt och förståelse för någon annan än oss själva.

När man ska reda ut dessa problem är det lätt att ta till tårarna och inte få fram de rätta orden och den andre ska genast försvara och kasta tillbaka elaka saker. Det får ta lite tid att prata igenom allt som e fel, kanske flera veckor innan det vänder. Oftast går det att reda ut bara kärleken finns kvar..... Att jag skriver detta är för det kändes inte som om du trodde på framtiden utan såg bara grått. imorgon är en ny dag och du är värd att må bra. Ge dig inte, ingen annan ska få dig att må dåligt....Lycka till..................

Det dumma man sagt kan aldrig bli osagt, men aldrig det snälla heller. Ibland kommer grodorna ur munnen innan man hinner tänka och det kan bli fel, visst är det mänskligt att säga dumma saker. Bara man inte säger dumma saker om någon annan, om man inte står för det. Det är lätt att dumma saker hoppar ut när man känner sig missförstådd eller orättvist behandlad. Varför är det lätt med dumma ord som man ångrar genast? Varför inte säga alla de snälla sakerna istället, det kan väl inte vara så svårt. Beröm, uppmuntran det är ju de orden vi växer av, varför spara på dem. Jag vill vända detta nu, jag ska bli med generös med snälla ord. Men om jag blir arg eller irriterad vet jag att jag kommer att misslyckas, men jag ska försöka. Hoppas att fler får en tankeställare med vilka ord vi använder mest, dumma eller snälla.....................