Ja då har ett åt till gått, min dotter har firat sin 22 årsdag. Var blir tiden av? Ibland är det svårt att finna de rätta orden när man vill tala om för sin dotter att hon är den bästa dottern i hela världen. Jag vill tacka henne för innehållet i mitt liv, också för den osjälviska kärlek och tillgivenhet vi har. Det är svårt att föreställa sig att du en gång var liten, och hjälplös och helt beroende av mig som mamma för att överleva. Vilket ansvar och vilken lycka. Jag lärde dig le och skratta, gå och tala.  Jag lärde dig allt det viktiga, du tittade och lyssnade om du sedan tog in allt vet i gudarna, ibland undrar man ju.......Du kommer alltid att vara en del av mig eftersom jag skapade dig, ha,ha nu blir du rädd att du ska bli lik mig va? Du är du och jag är jag. Jag delade med mig av allt som gör dig speciell, du fick vänlighet, ärlighet, uthållighet, eftertänksamhet och lite av mitt tålamod, sedan använder du det som du vill och behöver. Jag hoppas du känner dig trygg och älskad så du kan nå dina mål. Att skriva att jag älskar dig är lätt, I LOVE YOU.................

Att inte tagit ett enda bloss sedan den 5 juli är tufft. 5 1/2 dag och det kliar i hela kroppen. Jag svettas och tycker synd om mig själv. Jag sover dåligt och humöret går upp och ner. Ibland blir jag yr och illamående, kan man bli inlagd på något ställe? Är det värt allt detta, är det inte bekvämare att tända en cigg och bli av med allt oroligt i kroppen.

Nej, nej, har jag klarat dessa dagarna ska jag fortsätta. I alla fall lite till, hm. Det är mest alla rutiner där man haft en cigg i handen eller munnen som måste ändras. Suget är segt just nu kan jag lova. Ska jag orka stå ut, är det värt allt, ja i slutändan måste det vara värt allt elände. 200 kr rikare på fem dagar, ska lägga dem i en skål så man ser dem växa varje dag. Phu nu är jag röksugen igen, vi hörs en annan dag..............

Ja då är äntligen studentens dag inne, började med champagne frukost kl 8.15 i Tivoliparken. 9.15 hämtade jag bilen full av klasskompisar som skulle ha skjuts ut till Wendes för samling 10.30. Efter det svängde jag inom biltvätten och tog en snabb tvätt och sedan hem o förberedde. Hela familjen har hjälpt till i olika former för att dagen ska bli lyckad. 12.00 hämtade vi svärföräldrarna och begav oss ut till skolan. 13.00 skulle de börja springa ut på scenen, vad hände då, jo regnet öste ner. Alla och jag menar alla fällde upp sina paraply så man såg inte ett skvatt. Inte ens ett foto på klassen lyckades någon ta. Men men vädret kan ingen göra något åt. Ut kom de till slut trötta och förväntansfulla. Antons lärare skulle köra klassen i trektor och vagn genom stan.

Jag blev nervös för vi planerade sitta ute i tält dock med två stora kaminer. Vädret ändrades tills gästerna kom 18.00. Många fina presenter och mycket blommor fick studenten. Maten var uppskattad och stämningen god. Emil plockade fram gitarren och det blev lite önske allsång, lite senare kom de fräcka låtarna fram. Vissa skulle inte dricka sprit andra skulle behöva dricka, ha,ha. Kvällen blev trevlig och studenten blev trött och tackade för sig och kröp i säng efter midnatt. Festen fortsatte tills kl 02.00.

Dagen efter är som den är, 8 nattgäster som hjälpte till att röja undan efter festen. Det gick som en dans. Det är lite segt i dag och det blir nog sängen tidigt. Studenten tyckte att det var en lyckad fest vi gjort för honom.

Det är andra helgen i rad som jag är lite mer ledig än just bara lördag och söndag, och vad händer då, jo regn och åter regn. Hur ska man kunna ladda batterierna på sin ledighet när det är grått och trist? Tur att man har lite att fixa och dona med inomhus, nu inför studenten. Jag bara undrar när man ska kunna gå ut i trädgården och ta ett eller två tag i rabatterna? Kan säga att det behövs. Idag blir det till att steka ett par kilo Tex Mex biffar till studenten. Vem känner för att grilla när det regnar så här? Trodde på bättre väder och inhandlade grillstek igår, men det får nog frysar in. Nej sol till min ledighet.......... och till er.

Ja då har jag och mannen och Anton varit hos Jenny och ätit köttfärspaj o sallad. Efter det fick vi en kladdig kladdkaka med glass, väldigt gott. Kul att bli bjuden på mat hos dottern! Städat och fint hade hon också! Kanske börjar hon bli vuxen! När vi ätit sa jag på skämt till mannen att vi skulle resa oss från bordet och ta en dusch och slänga handukar i hela lägenheten. Då svarade han med att vi skulle krypa ner i hennes säng med kläderna på. Dessa skämt kommer från någonstans, undrar var dessa fenomen har inträffat, kanske hemma hos oss. Nu är vi hemma mätta och trötta och vi verkställde inget av våra skämt.............

Har i dag varit och hälsat på min farfar som ligger på KVH:s avdelning i Kristianstad. Jag kan säga att det var inget roligt besök. Canser i halsen, lungorna och levern, det finns ingen hjälp. På tre veckor har farfar försvunnit, det var någon annan som låg i sängen. Farfar är 91 år och har gjort sitt, varför hämtar inte han där uppe honom? Varför sak han behöva lida de sista? Kanske han inte lider, men borta är han av all smärtlindring. Livet är inte rättvisst, hämta honom genast. Det låter kanske hemskt i era öron, men jag vill inte se honom så här. Han har kört bil fram till för tre veckor sedan och varit relativt pigg och så rasar det så här. I den åldern som farfar är, då är det dax att lämna, han har ínget ogjort, han är färdig, så varför vänta? I kväll ska jag be till han där uppe.........

Solen skiner och humöret är på topp, det är så mycket lättare att stiga upp när solen skiner. Idag ska jag vara extra mormor ett par timmar till twinsen och min älskling. Att dessa tre liven kan liva upp tillvaron är skönt, alla leende och alla sköna kramar och pussar, helt gratis, är härligt. Man ger allt ett par timmar och sedna lämnar man tillbaka barnen trötta, smutsiga till deras föräldrar, vilken känsla. Jag inser nu hur det kommer att bli när tiden är inne för att bli mormor eller farmor, man kan plocka ut det godaste och det härligaste och sedan lämnar man över huvudansvaret till berörda föräldrar. Gött, för man har ju inte glömt hur det var att vara småbarnsförälder.  Därför är känslan extra härlig när man tar vara på dessa timmar med att vara extra mormor, jag ger lite av min tid och får mycket tillbaka. Vi kanske kan gå en runda till lekparken och rasta av älsklingen och som alltid när vi är där leka affär, om twinsen har sov tid? Nu ska jag ta en runda med dammsugaren så de två små golvmopparna slipper få dammråtter på sina kläder. Ta vara på vädret idag vi hörs.

Det har inte varit någon trevlig Påsk, i lördags åkte Lasse själv på festligheter och Jenny o jag låg sjuka. Idag känns det lite bättre, jag orkar göra lite saker. Nu ska jag berätta om min dotter Jenny och hennes bihålsinflamation. Igår hade hon läst på internet att man kunde koka upp vatten och lägga tigerbalsam i och sedan ta en handduk över huvudet och göra inandningar av ångerna. Tro mig det var verkligen ånger, hon brände alla sina näshår och hoppade runt i köket som en galning. Jag sa till henne att sänka värmen så det inte vrål kokade. Hon gjorde ett nytt försök, och tror ni inte hon slog huvudet i fläkten så hon höll på att tuppa av. Inte nog med att hon är sjuk hon är mycket klantig också, inte konstigt att hon vill vara hemma hos mamma och vara sjuk....

Här är ingen Glad Påsk, Jenny ligger med bihållsinflamation och jag är genomförkyld med feber. Jenny skulle ha kalas i morgon det har vi precis bokat av. Vi får fira henne en annan dag då vi har piggnat till. Det har varit en tuff vecka på jobbet och alla har gjort  sitt yttersta inför Påsken, hoppas personalen inte ligger sjuka som jag. I kväll är vi bortbjudna och det fungerar inte heller, jag orkar inte vara uppe och näsan är rinnande. Får snart ringa och tacka nej, kanske skicka dit Lasse, det skulle han behöva. Han har det inte så roligt mitt i veckan och nu när vi skulle vara långlediga då ligger jag o Jenny. Men men det blir bättre till nästa Påsk. Kram.

Just nu känns det som om jag springer runt i ett ekorrehjul, runt, runt, runt. Det har varit mycket sjukt på jobbet och jag har varit ute i verksamheten i flera dagar och mitt kontor ser ut som kriget. Räkningar ska skickas och betalas, möten ska renskrivas, beställningar och beräkningar ligger efter. Just nu börjar jag en kurs som är sex tillfälle så tiden framöver är knapp. Idag försökte jag komma ifatt på kontoret med att räkna ut vad de olika enheterna har handlat sista tiden, då tog jag en trådlös telefon och började slå siffror på den. Sedan bröt jag ut i skratt, jag tog fel skulle givetvis räkna på miniräknaren, så konstigt det kan bli. På min fritid händer det också mycket just nu, man ska dra i många trådar just nu innan allt faller på plats. Mycket att sätta sig in i när det gäller en hel förening, innan har man bara ansvarat för vissa bitar. Jag märker skillnaden nu och blir lite tveksam, kommer jag att fixa allt?

Nu börjar alla fylla år också, kalas hit och dit. Tiden springer iväg, snart är det student för lill grabben. Köpa kostym är nummer ett nu, har beställt förstoring på foto som vi ska använda när han kommer ut ur skolan. Har också fixat banderoller till tältet och hyrt stolar och bord. Fixat sockerpasta till stundentmössetårtan och nu är det snart tid för att planera vad vi ska ha att äta. Phu, fattar ni hur jag har det? Ibland är det mycket...........

Jaha då fick man veta varför man inte varit så aktiv på sista tiden. Lunginflamation och luftrörskatarr och då fick jag penicillin och hostmedicine, så nu ska det väl vända tycker man. Fast jag fick inget mot orkeslöshet, ha,ha. Allt blir bra till slut. Har precis sovit 2,5 timmar och det sa doktorn att jag skulle undvika, att sova eller ligga o vila. Skulle helst sitta upp och göra så mycket jag orkar. Det jag orkar tar inte lång tid. ♥

Nu till Stockholm där min dotter är på anställningsintervju, jag är både glad och ledsen. Hoppas det går bra och om detta nu är vad hon vill " så lycka till" jag håller tummarna. Jobbet är något hon har studerat för i tre år, mer info får ni senare. Blir det jobb så kommer hon att bo flera hundra - tusentalsmil ifrån mig. Ni som känner mig vet hur jag mår just nu, vill vara positiv för Hennes skull. Det är ju något som hon innerst inne strävat länge efter, men jag då. Kan jag fixa detta, känns inte så just nu. Vill ni stötta mig så skynda er!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har varit hemma i förkylning i 4 dagar för 9 dagar sedan, och sedan tyckte jag det fick vara bra. Jag gick till jobbet fast jag inte var OK, det straffar sig nu. Jag är hostig, trött och helt apatisk, jag orkar ingenting. Hur kan det bli så här, vad händer i kroppen när all ork försvinner. Utåt sett är jag samma Milo men jag känner ingen glädje bara trötthet och ingen lust till något. Kan jag få råd hur man vänder detta?

Med jämna mellanrum tjatar min son om att han vill ha en hund, men det vill inte jag. Jag tycker om hundar men jag är för bekväm av mig. Det är mycket jobb med en hund, det är som att skaffa barn igen. F A N vet om inte det sista hade varit mer intressant än en hund. Skämt o sido nu, jag har hittat en hund till sonen, en fyra årig Grand Danois. Han heter George och väger 111 kilo och är 220 cm från nos till svans. "En riktig knähund", lätt att ta med sig i baksätet på BMW:n. Dyr i drift, ja det kan man säga ca 50-55 kilo torrfoder i månaden. Det handlar alltså om världens största hund. Vem vill ha en sådan här stor hund?

Här kommer lite av vad som hänt i mitt liv 2009.

Januari, Zara var på Grammisgalan med Sarek men priset snuvade svärfar med Lasse Stefanz.
            Jenny och Tobbe åkte till Egypten.

Februari, Årsmöte i BIF och ny tränare Pelle Pipan Nilsson och många tunga namn i truppen.

Mars, Grannen Stefan hade 50 års fest på Hälsa och Helhet, Familjen kollade Emil Sigfridssons uppsättning av 
         RENT.

April, Jenny fyllade 20 år och hade stor fest i Bjärlövs klubbstuga.

Maj, Hela familjen tatuerade sig, Lasse och jag och alla grannarna hade en underbar Weekend i Karlskrona.

Juni, Emil Gottfridsson tog studenten, midsommar i vanlig ordning här hemma. Anton träffade sin tjej Jannice.

Juli, Jenny flyttade ifrån Tobbe, Vi bytte bil till en Ford focus C-max, Släktträff på Landön, Emil och Zara fick
       tvillingarna. Jag och Lasse åkte på vår första semester utan barn (underbart)

Augusti, Anton fyllade 18 år, den årliga gatufesten gick som vanligt, Vi Tarkett tjejer träffades hos Tupu.

September, Ängla blev 5 år och Bjärlövs A-lag kan ″man″ inte förstå sig på.

Oktober, Jenny flyttar till egen lägenhet, Anton klarar sitt körkort, Jenny krockar vår nya bil med ett råddjur.

November, Jobbet var och bowlade och åt med våra respektive, Tvillingarna Älvin och Vilda döptes.

December, Jobbarkompisarna hade sin årliga julpyssel kväll här hemma, Anton åker på skidsemester med
                Jannice över Julen. Axel i Roalöv dog den 22 dec, vila i frid.
      


Bättre eller sämre än så här blev det inte, hur ska 2010 bli????♥

Visst vill man att barnen ska pröva sina vingar och göra egna saker. Jenny åkte till en tjej kompis i Stockholm i fredags o Jag hämtade henne precis i Hässleholm. Visst är det skönt när de är där de ska vara, HEMMA. Jag och Jannice hade julpuntat i helgen i hennes lägenhet. Jenny blev fantastiskt glad att det var juligt när hon kom hem. Nu blir det sängen så man orkar jobba i morgon, sova gott när dottern är i Färlöv.

Måste bara berätta att jag och Marie har varit på kurs idag, det handlade om konsistensanpassad kost. Kursen var både teoretisk och praktisk, vi lagade ca 15 olika rätter i geleform och timbal. Gele är som det låter en kost som är lätt att svälja, timbal är slät och slinker också lätt ner. Nu till slutsatsen, inget fel på smaken, utan konsistensen. Jag hoppas att jag aldrig ska behöva äta denna konsistens igen, då ska ni veta att jag har problem med chokladpudding i vanliga fall. Marie hade roligt när jag försökte svälja maten.