Ondska
jag tror att alla människor bär på ondska som kan poppa upp när som helst, de flesta av oss har spärrar. Ibland känns det som om det finns mer ondska än godhet. Om det goda ska segra måste vi vårda och gödsla godheten varje dag. Jag tror att pengar, data, TV, religon och politik har fördärvat mycket och samhället har blivit hårdare och tenderar att bli råare och råare. Djungelns lag råder och det är lätt att ta till våld, grovt våld. Det säger sig själv att man inte kan hoppa eller sparka på någons huvud och tro att denne ska resa sig som om inget har hänt. Jag tror inte det är nyttigt för barn att spela data eller titta på våldsfilmer, att skicka en karatespark mot ett huvud i ett spel måste ge fel signaler. Den snedvridna data och Tv världen måste snart ta sitt ansvar för det måste påverka oss med onda handlingar. Var kommer annars denna råhet ifrån? Visst har vi krigat och dödat i alla tider, men inte med så mycket grymhet. Inte var det vanligt med misshandel, mobbing, massmord, gruppvåldtäckter, kidnappning och fasansfull terro, inte vad jag kan komma ihåg. Det värsta med ondskan är att förr blev man illa beörd, nu tänker man BARA inte nu igen. Är inte den tanken farlig, jo jag tror det. Känns som om man blir lite avtrubbad med allt våld. Vad känner du, har jag rätt eller fel?
Historia 2011-08-27
Den äkta maken går in i sovrummet. Där håller hans fru på att packa en resväska.
--Vad ska du göra frågar han?
--Jag ska flytta till Stockholm. Jag har hört att på Malmskillnadsgatan får de prostituerade 2000 kronor för det jag ger dej gratis!
Senare på kvällen, på väg ut, går frun igenom sovrummet och får se sin make packa sin resväska. När hon frågar vad han ska göra ,svarar han:
--Jag följer med dej till Stockholm. Det ska bli väldigt intressant att se hur du ska klara dej på 4000 om året.
Sekunder, timmar, dygn,veckor, månader och år....
Sekunder, timmar blir till dygn som snabbt går över i veckor. Veckorna går och sedan är det tid att vända blad i kalendern, ännu en månad har sprungit iväg. Månad efter månad betas av och sedan skriver vi ett nytt årtal, kan någon förklara vart tiden blir av. Går det inte alldeles för fort? Gick jag inte nyss i skolan, tog jag inte nyss körkort? Gifte jag mig inte nyligen och fick barn? Köpte vi inte nyss hus och planerade för framtiden? Nu känns det som om framtiden ligger bakom mig, jag hinner inte med. Man brukar säga att tiden går fort när man har roligt, fy fan vad jag måste ha haft roligt........
Jag har inte åldersnoja, men jag blir rädd att jag inte ska ta vara på tiden som finns i framför mig. Jag är mitt i livet och har inga stora bekymmer, inga stora måsten utan kan ta dagen som den kommer. Tar jag vara på tiden på bästa sätt? Går det lika fort sista biten av livet så måste jag skynda mig o göra sånt som jag skulle göra senare, fattar ni vad jag menar????
Höga klackar= SNYGGT
Höga snygga skor kan göra en hel människa. Snygga slanka ben som avslutas med ett par snygga skor med hög klack. Lyckliga er som kan använda skor med klack. Om jag skulle få på mig höga klackar skulle jag gå runt som lutande tornet i Pisa, fast med betydligt större risk att rasa ihop................ Min höjd över havet räcker mer än väl, kan bli höjdrädd om det finns 2 cm klack. Visst är vi olika i vårt utseende och det ska vi vara tacksamma för, men visst gör oftast skorna människan, eller?
Saknar min lilla/stora dotter
Detta inlägg är ett fördolt kodat brev till min dotter om hur mycket jag saknar och längtar efter henne. Nu lever hon i ett samboförhållande och hon är så kär, så kär och det strålar om både henne o sambon. Det är inte hennes första sambo förhållande och det är väl det som är skillnaden. Första flytten tillsammans med någon som inte heller bott själv innan var nog oroligt för oss alla. Det ringdes om minsta sak, allt från köttfärssås till byta glödlampa. Vid denna tiden var det lite separations ångest, för paret var nästan lika mycket i sin lägenhet som här hos oss. Tillbaka till idag och min längtan, dottern är styvmor, tvättar, städar, handlar, lagar mat och bakar, och hon klarar det själv med hjälp av sambon. Ingen ringer och frågar, och det är inte ofta vi ses. Jag vet att det är lite mitt fel också, men man vill inte tränga sig på. Jag vill ha min dotter här hemma i min trygga famn. Fast jag vet att hon har en annan famn nu, och den är nog lika trygg, tyvärr...För min del eller min förlust..... Trots ny familj, vill jag vara nummer ett, lite eller mycket egoistiskt av mig, men jag vill vara behövd och lite oumbärlig. För några år sedan längtade man efter att få det så här och nu har man det så här tråkigt och tyst. Jag behöver dina stormvindar som sätter gardinerna i gungning för att trivas. Kom hem oftare till mig..............
Den enkla vägen................
Tänk om människor vågade följa sitt eget hjärta, istället för att lyssna på andras åsikter. Genom att lyssna ordentligt inåt och ta reda på vad man själv vill blir man stark och oberoende. Om man vågar följa sin egen dröm är det lätt att känna sig tillfreds och lycklig. Är man nöjd med sitt beslut och sitt liv blir det lättare att acceptera andras sätt att leva. Det är enklare att vara glad och positiv när man har hittat sin egen roll i livet, då lever man efter sina egna drömmar. Visst är det lätt att skriva dessa ord som är svåra att leva efter ibland, men en dag tar man ett eget val och går sin egen väg. Man slutar bry sig om vad andra tycker och tänker, man sorterar bort mindre viktiga saker och sedan mindre viktiga personer. Jag gör som jag vill och känner för, det mår jag bra av. Visst offrar jag mig ibland och gör saker som jag inte vill för andras skull, men det är ändå jag som väljer att göra det, ingen annan. Förr skulle man passa in i olika fack, man skulle vara omtyckt av alla, det funkar inte så. Man skulle respekteras, synas och vara som alla andra, tycka och känna som alla andra. Denna tiden är över och som sagt var idag passar jag inte i något fack, jag får ligga på en stor bred hylla så att mitt liv får plats, det ryms inte i ett fack mer...............................................
Drömma
Om jag fick en fallskärm kunde jag köpa mig en lyxvåning, men ingen trivsel.
Jag kunde köpa lyxmat, men ingen aptit. Jag kunde köpa lyxsäng, men ingen sömn.
Medicin, men ingen hälsa. Prydnader, men ingen skönhet. Nöjen, men ingen lycka. Jag vill skita i fallskärmen för det viktigaste i livet kostar ingenting..................
Nu ska jag börja pruta..............
Varför är det tabu att pruta i Sverige? Tabu och tabu det finns människor som gör det och lyckas. När vi är på semester i utlandet drar vi oss inte för att pruta, varför gör vi inte det här hemma? Stod bakom en på elgiganten som frågade vad en sak kostade. Han fick ett svar, och sa -Och vad ska jag betala? Jag fattade inte i början sedan förstod jag att han påbörjat en prutning. Kunden sa att det priset betalar jag inte och går du inte ned i pris så ska jag ha ett strykjärn med i köpet. Jag kände olust och gick och kollade på lite grejor i en hylla en bit bort................
Kunden gick därifrån med ett strykjärn..................Jag har diskuterat prutning med vänner och en del försöker och har lyckats och en del skulle inte våga. Min man vågar och jag skäms och går ifrån honom och låtsas att jag inte känner honom. Har tänkt många gånger att jag ska pruta, det stannar på att jag tänker. Jag vågar inte, tycker det är pinsamt, vad tycker du, har du prutat och lyckats?
