Hellre sårad av sanningen än lycklig av lögnen. Visst är det så att sanningen kan vara svår att höra ibland, fast tar man det på rätt sätt och funderar innan man blir sårad så inser man grunden i sanningen. Sannigen kan göra ont om det är osanning, men är det sanning måste man annalysera och ta tag i det som kommer fram. Jag vill höra sanningen och inga halvdåliga lögner för att jag ska bli nöjd, gör jag ett bra jobb säg det, gör jag ett mindre bra jobb säg det. Hur ska man annars kunna bli bättre. Om jag ska köpa kläder och frågar om blusen är snygg så vill jag höra sanningen, inte ett svar som man tror jag vill ha. Om jag ställer en fråga vill jag ha ett ärligt svar med sanning i, inte en lögn för att personen tror att jag vill höra det. >Hur många människor lever på lögner, jo många. Alla har vi problem ibland i olika sammanhang, hur trovärdig är personen som säger att det aldrig funnits problem i något sammanhang? Oftast kan inte dessa personer skilja på sanning eller lögn, de inser inte sina egna problem och skulle inte heller se fel eller problem i sin familj eller i dess närhet. Dessa personer är livsfarliga, undvik dem om ni kan. Känner ni någon som passar in på denna beskrivning?