Saknar min lilla/stora dotter
Detta inlägg är ett fördolt kodat brev till min dotter om hur mycket jag saknar och längtar efter henne. Nu lever hon i ett samboförhållande och hon är så kär, så kär och det strålar om både henne o sambon. Det är inte hennes första sambo förhållande och det är väl det som är skillnaden. Första flytten tillsammans med någon som inte heller bott själv innan var nog oroligt för oss alla. Det ringdes om minsta sak, allt från köttfärssås till byta glödlampa. Vid denna tiden var det lite separations ångest, för paret var nästan lika mycket i sin lägenhet som här hos oss. Tillbaka till idag och min längtan, dottern är styvmor, tvättar, städar, handlar, lagar mat och bakar, och hon klarar det själv med hjälp av sambon. Ingen ringer och frågar, och det är inte ofta vi ses. Jag vet att det är lite mitt fel också, men man vill inte tränga sig på. Jag vill ha min dotter här hemma i min trygga famn. Fast jag vet att hon har en annan famn nu, och den är nog lika trygg, tyvärr...För min del eller min förlust..... Trots ny familj, vill jag vara nummer ett, lite eller mycket egoistiskt av mig, men jag vill vara behövd och lite oumbärlig. För några år sedan längtade man efter att få det så här och nu har man det så här tråkigt och tyst. Jag behöver dina stormvindar som sätter gardinerna i gungning för att trivas. Kom hem oftare till mig..............
Längst inne kommer Du ädå att vara nummer ett Milo. Mamma är alltid Mamma :)
Jag får tårar i ögonen Milo... jag kommer nog känna likadant när mina flickor är stora och klarar allt på egen hand... suck!
Här svämmar det också över :) Verkligen fint skrivet Milo.
Precis så känner jag med det!
Så fint skrivet Milo, precis så känner jag det med.Längtan gör riktigt ont i hjärtat.Zaras o min navelsträng satt ihop väldigt länge , o jag saknar den....kram från en mamma till en annan..
Tack för att ni stöttar och att jag känner att jag inte är ensam om att känna så här. Jag har haft din dotter med familj på söndagsmiddag så det har hjälp lite Annika. Zara får vara en styvdotter när saknaden blir för stor.............En mamma är man för alltid...............
Fint skrivet Milo, har ju själv upplevt det och håller med dig i vad du skriver och mamma är man absolut så länge man lever oavsett hur gamla barnen är, kram
Mamma älskade Mamma !
Du har alltid tjatat och velat att jag ska stå på egna ben, den enda anledningen till att jag gör det är din förtjänst!
Ni har också alltid velat att jag träffar en man som kan ta hand om mig & de har jag . Allt tack vare dig.
Jag saknar dig/ er också, ni är otroligt välkomna hit precis när ni vill. Vår dörr står alltid öppen.
JAG ÄLSKAR DIG.
Och mamma. Oavsett hur lycklig jag är med Andreas så är du alltid nummer 1. De är alltid dig jag vill ha tips och råd av, alltid dig jag kommer till när jag behöver tröst eller få min röst hörd!
Mamma, du kommer alltid va min älskade Mamma, min idol, den jag beundrar och ser upp till mest, personen som skapat mig till den stormvind jag är <3
Åh... nu kom det ännu mer tårar... visste väl att du inte skulle tycka det var pinsamt, Jenny!!! :-)
