Att vara gäst i någons hus är alltid trevligt, allt är dukat och klart när man kommer dit. Man umgås och myser och åker hem och mår förträffligt. Det är nästan lika roligt att dona och själv ha gäster. Men har ni någonsin känt er som gäst i ert eget liv, när ens liv känns konstigt och man inte känner igen något som händer och sker. Det känns som ett utanförskap från mig själv, fattar ni? Det gör jag inte själv heller, alltså fattar vad jag menar. Jag kan inte förklara, saker händer som jag inte rår på eller vill rå på, inte vet jag. Just nu känner jag mig lite lost, som om man håller på att tappa fotfästet. Det är stressande, känns som om jag inte har kontroll. Nu kom jag på det.............
Jag känner att fotfästet kommer tillbaka, jag sa bara till mig själv: - Det får vara lite kaos ett tag det är helt okey. Nu känns det bättre, förstår ni vad jag menar nu?