Jag har hört många föräldrar tala till sina barn om vad de kan göra. Det finns inga begränsningar för vad man kan åstadkomma, man kan göra allt bara man tror på sig själv. Bara man tränar och övar kan man bli bäst. Va, detta är ju att ljuga för sina barn. Alla kan inte bli bäst, man måste inte alltid vara bra på allt, det funkar inte så. Verkligheten är att alla kan göra allt, men vissa kan göra det bättre. Alla är inte bra på allt. Om vi försöker se detta med öppna ögon och granskande ögon så kan vi också ge våra egenskaper och färdigheter en bättre chans.

 Några exempel, utbildning, det passar inte alla att läsa, några är faktiskt praktiska lagda. Alla kan inta vara lika bra på sport, alla kan inte vara tekniska, alla kan inte sjunga, alla kan inte baka, alla kan inte laga söndriga saker. Men alla kan något och är mer eller mindre bra på det. Är man mindre bara på något får man försöka lyfta fram det som är bättre. Ibland tycker jag att vi lägger sådan press på de unga att vara bara eller bäst på något, låt dem själva hitta sin plats. De som vill satsa och sikta mot stjärnorna får gärna göra det, men bryt inte ihop när de landar i trädtopparna. Allt har sin tid och man måste inte vara bäst, oftast är det ni föräldrar som jagar på era barn/ungdomar att bli så bra som möjligt och att det ska tävlas. Låt barnen själva bestämma hur de vill vara, mindre bra, bara medel bra eller bli bäst, vänta ut deras eget svar.........