I går var det sorgens dag, och inte har det blivit bättre idag. Varför? En finare vän än du får man leta efter. Jag såg dig som en ledare trots att jag är äldre än du, du kunde ta vilken person på rätt sätt o i rätt tid. Våra fotbollsminne glömmer jag aldrig, vilken energi och vilket humör och vilka svordomar. Men vad kul vi haft, du tog väl hand om alla i laget oberoende ålder eller rang. Dina barn o din familj har varit lyckliga som fått ha dig i sitt liv och deras saknad måste vara oändlig. Vi kunde ringa o prata bort en stund o då blev dagen alltid bättre, du gnällde aldrig utan var så positiv med allt. Jag hann aldrig fråga hur det var med din familj, du frågade alltid först hur det var med Anton o Jenny o Lasse.Jag kommer att ha en plats i hjärtat som tillhör dig och din familj. Jag tänker på dem o jag tänker på din underbara pappa. Du hade mycket från honom, troligtvis allt det fina.

 

Jag kan inte förstå att du inte finns mer, kunde inte han där uppe hämtat någon äldre, någon som var obotligt sjuk, någon som inte hade samma värme som du. Kanske behövde han där uppe någon som du, kanske behövde han dig för att göra den världen bättre? Inte vet jag och jag kommer inte att förstå det heller.Du gjorde så man kunde skratta åt dig och med dig. Du är en legend från och med nu, du har betytt så mycket för olika personer i vår omgivning. Du kommer att vara saknad av många om det kan vara någon tröst för de närmaste. Nu har jag skrivit av mig och känner mig lite bättre men fan vad det är tyngt att andas............