Visste är det svårt att vara förälder till små barn. Det håller nog alla med om. Det är precis lika svårt eller svårare att vara förälder till vuxna barn, barn som bildar sina familjer. Man vill ge råd o ibland styra upp vissa saker, men så får man tänka att de måste få ta sina egna beslut o stå för dem. Vi har våra barn till låns o sen måste man våga släppa taget o bara finnas där när man behövs. Barnen ska väl inte behöva känna att föräldrarna är ett tvång eller en börda, då är något verkligen fel.

 

Finns de föräldrar som begär en massa av sina barn trots att de e vuxna, det kan man inte, det ska man inte. Jag vet de som tvingar sina barn att fika varje lördagsmorgon tillsammans o det måste till ett dödsfall ifall man ska kunna komma undan denna uppbokade frukost. Det är ett tvång som förstör för en hel familj som inte vågar annat än att äta denna lördagsfrukost. Jag hade satt frallan i halsen´. Om det skulle dyka upp något annat som skulle inträffa på lördagsmorgon så blir det ett jäkla liv, hur kan man begära detta av sina barn.

 

Jag är tacksam för alla stunder jag får med mina barn o deras familjer, det är på lika villkor. Ibland vill vi och ibland vill dem att vi ses. Ibland funkar det inte att ses för någon kan ha andra planer, då försöker man hitta en annan dag. Man kan inte styra o ställa som förälder då tror jag att man kväver relationen till sist. Men som sagt det är inte lätt att stå vid sidan om alla gånger. Sen ska vi väl vara ärliga o erkänna att våra ungdomar har en annan syn på föräldrar än vad vi har. Tyvärr har vi nog själva fostrat dem till att bli starka individer med egna åsikter, vi har lärt dem att tro på sig själva o stå för det. Ska vi då försöka ändra på det?

 

Vet vissa familjer där det bråkas varje högtid om att föräldrarna begär att de ska ses, de föräldrarna måste ju lära sig att förstå att det kommer in en till i barnets nya familj o de kan ju ha liknande traditioner. Klart att det kan bli knepigt. Jag har mina barn i min närhet så jag kan träffa dem när jag vill så jag bryr mig inte om att tvinga dem till att ses när det är något speciellt. Min svärmor har alltid sagt till mig, vi bor så nära o kan ses varje dag o du har din släkt på längre avstånd så åk dit, vi kan ses i veckan istället. Inte alla förunnat att ha det så här. Låt barnen leva sitt liv o vi får leva vårt o så ses vi när vi har lust o tid....kram