Av en slump....

Ja trillade in på min gamla Blogg av en slump o tänkte då tar vi några meningar när vi ändå är här. Ja det var ett tag sen........Satt percis o planerade med mannen, vi har 30 årig bröllopsdag snart o ska hitta på något trevligt. 30 år hur e det möjligt, hur har vi klarat detta. Ja det ska erkännas att det varit upp o ner många gånger. Om jag velat byta bort honom, JA. Om vi frågar honom samma frågar svara han nog exakt lika dant. Visst växer man ihop men också isär på något egendomligt sätt. Efter så här många år är det nog ingen ide att byta, känner mig rätt övermogen, ha,ha. Man vet vad man har men man vet inte vad man får. Vi har krigat, vi har kämpat i vått o torrt o två fina barn som har egna familjer idag med barn. Det där med barnbarn är så undrbart, man tar det goda o sedan lämnar man över ansvaret igen, så gött.
 
Hur är det då li livet mitt, 50 plus. Jo det är fantastiskt, sorterat bort personer ur mitt liv som jag inte behöver idag, de som äter en energi, de som äter på ens tålamod, de som äter på ens hörselgångar, de som äter på ens känslor o de som äter ur ens hand o oj det blev visst hela armen. Ja när dessa personer inte finns kan man vara sig själv för när man umgås med någon person som klassas in här spelar man själv ett rollspel för att man inte ska bli ovänner, inte trampa nån på tårna o hela tiden ta hänsyn till andra. Nej fan va gött när man hittat sin roll o trivs som fisken, sen har alla årsperioder sin charm o jag vill inte ha något ogjort. De här personerna som äter har ändå hjälp till att skapa den jag är idag, på gott o ont.
 
Mitt i livet o lite övermogen o överviktig, men vad gör det när livet är så här underbart. Mannen o jag gör percis vad som faller oss in, när vi vill. Vi kan unna oss det vi vill ha, vi är inte friskförklarade någon av oss men det finns de som har det värre. Lite skavanker kommer väl med åren också kan ja tro, likaså det här med orken. Var fan tar den vägen ibland, då vill man bara gå i ide o komma fram pigg o allert. Men man får kämpa på o se alla positiva saker som finn runt om oss. Får sluta nu för det här blev ganska långt, ska försöka skriva lite oftare nu....kram

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så sant Milo, känner precis som dej än om vi ej levt ihop såååååå många år än, men hoppas på många fler med min lille gubbe.
Känner igen det här med folk som klampar in trevligt till en början men sedan händer något och du om någon vet vad jag pratar om... har kommit till vägs ände nu och måste fatta några beslut... hoppas ändå att få ha kvar vissa i mitt liv. Blir glad av att läsa din blogg då vi är lika på nåt vis.
Tack för det och du vet vem jag är.
Kram

2017-07-12 @ 20:35:04
Postat av: Milo

Tack för dit inlägg♡men du passar in på några stycken. Pm till mig så jag vet vem du är. Kram

2017-07-12 @ 22:20:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0